Verklig huvudman i ett aktiebolag – vad gäller?

Det finns olika riktlinjer gällande verklig huvudman beroende på företagsform. Nedan ger vi mer information om vad som gäller för Aktiebolag, den vanligaste företagsformen i Sverige.

Samtliga aktiebolag i Sverige är skyldiga att rapportera information om den verkliga huvudmannen till Bolagsverket. Den verkliga huvudmannen refererar här till den eller de individer som innehar det yttersta ägandet eller kontrollerar aktiebolaget. Denna definition inkluderar även de personer som drar nytta av att någon annan agerar å deras vägnar.

Har alla bolag en verklig huvudman?

Samtliga typer av aktiebolag är föremål för kravet att rapportera den verkliga huvudmannen.

Denna regel tillämpas på:

  • Aktiebolag, inklusive de som befinner sig i konkurs, under förutsättning att konkursen ännu inte är avslutad.

  • Fondbolag

  • Kreditmarknadsbolag

  • Värdepappersbolag

Innan anmälan om verklig huvudman kan göras måste aktiebolaget fastställa om det faktiskt har en eller flera verkliga huvudmän och, i så fall, identifiera dessa personer. Om det finns en eller flera verkliga huvudmän, är det också nödvändigt för aktiebolaget att specificera hur dessa individer utövar kontrollen över företaget och i vilken omfattning, uttryckt i procent.

Det är dock möjligt att efter undersökning konstatera att det inte finns någon person som ytterst äger eller kontrollerar aktiebolaget. I ett sådant fall betraktas aktiebolaget som utan verklig huvudman.

Det bör noteras att det ibland kan vara svårt att fastställa om det finns en verklig huvudman eller inte. Även om ett aktiebolag i praktiken har en verklig huvudman kan det saknas tillräcklig information för att identifiera denna person. Det är således en process som varierar mellan företag och där det inte alltid är självklart om varje företag har en tydligt definierad verklig huvudman eller inte.

Definition av verklig huvudman

En översikt över den eller de personer som innehar det yttersta ägandet eller kontrollen över ett aktiebolag och de olika sätten detta kan uttryckas.

Uttryck av kontroll:

En närmare titt på hur kontrollen över ett aktiebolag kan manifesteras, inklusive att ha över 25 procent av rösterna genom aktier och befogenheten att utse eller avsätta styrelseledamöter.

Avtal och bestämmelser:

Betoning på hur avtal eller bestämmelser i bolagsordningen kan vara avgörande för att fastställa en person som verklig huvudman.

Inverkan av närstående:

Förklaring av hur kontrollen över ett aktiebolag som ägs eller kontrolleras av en person och dennes närstående räknas samman, inklusive definiering av närstående.

Verklig huvudman i flera företag:

En översikt över hur den verkliga huvudmannen identifieras i en grupp av flera företag, särskilt den person som kontrollerar det företag som i slutändan äger övriga företag i gruppen.

Att utse verklig huvudman i ett bolag

Exempel på enskild aktieägare som verklig huvudman:

En enskild aktieägare innehar över 25 procent av rösterna i ett aktiebolag, vilket kvalificerar personen som verklig huvudman. Möjligheten för fler verkliga huvudmän kan inte uteslutas.

Exempel på närstående som gemensamma verkliga huvudmän:

Två registrerade partners, vardera med 15 procent av rösterna i ett aktiebolag. Då de är närstående, kombineras deras kontroller, och båda anses vara verkliga huvudmän. Om det fastställs att endast en av dem har den yttersta kontrollen, blir den personen den enda verkliga huvudmannen. Möjligheten för fler verkliga huvudmän kvarstår.

Exempel på aktieägare med styrelsebefogenheter som verklig huvudman:

En aktieägare kontrollerar endast 10 procent av rösterna men har rätt, genom avtal med andra aktieägare, att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Denna person är därmed en verklig huvudman. Eventuella ytterligare verkliga huvudmän utesluts inte.

Exempel på enskild aktieägare som verklig huvudman i flera bolag:

En aktieägare äger ett aktiebolag till 100 procent, och detta bolag äger i sin tur ett annat aktiebolag till 100 procent. Personen är därmed verklig huvudman i båda aktiebolagen.

Exempel på ingen verklig huvudman bland flera aktieägare:

Fyra aktieägare kontrollerar vardera 25 procent av rösterna i ett aktiebolag, ingen når över 25 procent individuellt. Därmed är ingen av dem en verklig huvudman. Möjligheten för andra verkliga huvudmän är inte utesluten.

Utmaning vid utländskt ägande:

Ett aktiebolag ägs av ett utländskt företag, men det är svårt att fastställa vem som kontrollerar det utländska företaget. Därför kan aktiebolaget inte entydigt identifiera den verkliga huvudmannen.

Tidigare
Tidigare

Checklista: Viktiga steg för att kontrollera leverantörer före upphandling

Nästa
Nästa

Varför kontinuerlig bevakning är nyckeln till kundkännedom